lördag 2 februari 2013

Life Of Pi (2012)


Pi Patel: Thank you Vishnu, for introducing me to Christ.

"Live your dash".

Life of Pi är en djupt filosofisk och vacker film, både till ögat och själen... Fuck it. Jag kan inte ens skriva ett ironiskt inlägg om denna film. Det är bäst att jag kommer ut och säger det från början. Jag gillade inte alls filmen. Om du är en av de många, många som älskar den, gör dig själv och mig en tjänst och sluta läsa nu. Gå till någon annan blogg eller recensent som älskar den och läs speglingen av dina egna känslor om filmen istället. Ok? Gott så.

Då jag och min ärade Filmspanarkollega Jojje åt lunch ihop häromveckan pratade han om filmen. Efter ett tag insåg han att jag inte sett den och blev då uppspelt. Hade han spoilat undrade han smått oroligt men framför allt artigt. Jag sa då att det inte var någon fara alls för jag kände mig inte sugen på filmen och skulle antagligen inte ens se den. Han hade nämnt något diffust om en twist i slutet och något om två historier. Vad jag då inte visste var att han i det ögonblicket dömde mig till två timmars uttråkning. Varför är alla storfilmer så djäklans långa nu för tiden?

Life of Pi är en vacker film. Lika vacker som ett magnifikt fyrverkeri över takåsarna på nyårsnatten. Som film är den tyvärr lika tråkig som ett fyrverkeri som håller på i drygt två timmar. Det räcker liksom inte med en suveränt bra animerad tiger och lite mareld ute på Stilla Havet. Och även om marelden var ganska häftigt gjord av Ang Lee och hans datateknikers så kan jag personligen intyga att mareld ute på ett av de stora haven mitt i natten är mycket häftigare och vackrare i verkligheten än på film.

Filmens första halvtimme utspelas i Indien och handlar om gud, religion, Christ, Vishnu och de övriga tjugonio miljoner niohundranittioniotusenniohundranittionio* gudarna. Det är så otroligt tråkigt. Jag säger som Pi's far:

Santosh Patel: Religion is obscurity.

Äventyret till havs var helt ok, men jag tråkades även här. Datakillarna har gjort ett bra jobb. Men precis som att jag är tämligen okänslig för att låta dåliga visuella effekter ta mig UR en bra historia, så görs en historia inte automatiskt bättre bara för att det visuella är bra. Däremot kan såklart upplevelsen höjas med en glimrande och fantastisk visuell prakt, och det är kanske där filmen fångat många av sina fans. Jag blev i alla fall inte så slagen av detta spektakel.

Åter till Jojjes roll i dramat. Jag har hittills aldrig lämnat en biograf under en visning och väldigt sällan stängt av en film utan att titta klart. Det känns inte rätt, och vem vet det kanske blir bättre i slutet? Denna gång var jag mycket nära, men Jojjes lilla kommentar då han försade sig och pratade om en twist fick mig att uppbringa den mängd nyfikenhet som gjorde att jag satt kvar framför filmen. Och väntade.

Om nu filmen handlar om människans förmåga att klä hemska upplevelser i fantasieggande sagor så finns det andra filmer som gör det på ett bättre sätt. Pan's labyrinth, blink, blink. Denna kletiga blandning av ett otydligt religiöst budskap och en ung pojkes sätt att hantera världens elaka kockar gjorde mig varken upplyst eller nöjd, jag blev snarare äcklad av den ytliga och tillgjorda visheten som tillskrivs historiens huvudperson.

Ang Lee, mannen som gav oss Crouching tiger, hidden dragon? Har du blivit gammal?

Jag ger Life of Pi ett bortkastat liv.

Betyg: 1/5

*) Blev särskrivningarna korrekt där, Sofia?

15 kommentarer:

  1. Ha! Ord och inga visor, så ska det låta! ;)

    Jag var redan på förhand skeptisk till filmen och jag tyckte inte heller den var särskilt bra. Dock var den inte helt värdelös, även om det glädjer mig att läsa din sågning.

    Life of Pi blev lite bättre av twisten måste jag erkänna, men som jag skrev i min text hade jag hellre velat se verkligheten (på film)...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet inte jag om det är så de ska låta... :)

      Men jag fann den bedrövligt tråkig. Filmer som är tråkiga är inga bra filmer. Så.

      Radera
    2. Haha, nej det är klart att man helst vill hylla alla filmer man ser. Men ibland blir det så här och då tycker jag det är skönt att det är en film jag inte heller uppskattade :D

      Radera
    3. Samtidigt som man vill att alla filmer ska vara världens bästa film är variationen en del av tjusningen med film. Att allt inte är lika (bra) är en av de största anledningarna till att film är fascinerande. Därför ska vi i ett perspektiv hylla en etta lika mycket som en femma, inte för dess specifika bidrag, den kanske inte är värd mer än hån och bespottning, utan för att även den sämsta filmen är med i ett större sammanhang, lite högtravande "Filmhistorien".

      Radera
  2. Hoppla, där ser man... Jag blev inte uttråkad förrän en bra bit in och tyckte att inledningen var riktigt charmig. Lite Jeunet-artad som sagt. Men ge mig ett par djur och jag är oftast ganska nöjd... Eller i alla fall mindre missnöjd ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jättebra om du blir nöjd med ditt filmval, då är allt ok. Men jag ser att du antyder att du också blev uttråkad. Kardinalsynden nummer ett för en film, att göra tittaren uttråkad!

      Ingen kommentar om särskrivningsregeln där? :)

      Radera
  3. Jag älskade boken.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Välkommen till bloggen, syrran!

      Jag tror boken är allmänt erkänd som svårfilmad. Men filmen kanske är något för dig, det är många som gillar den mycket. Den var dock inget för mig.

      Radera
    2. Blir sällan bra att se en älskad bok på film. Ska inte se den.

      Radera
  4. Se där hade jag tippat hade jag trott detta var en Frippfilm ;) Och vi tyckte tvärtom - jag satt och mös filmens första halva åh vad bra det var. Livbåtsepisoden blev dock trist- tror jag var lite för frikostig i mitt betyg men bara lite ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hmm, intressant. Vad var det som var så bra första halvan? Nyfiken!

      Radera
  5. Filmen kändes lite uppsluppen och hade en torr humor som jag ofta uppskattar. Sofia jämförde med Jenuet ngt som stämmer bra. Sedan blev det mkt allvarsamt o enahanda.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Humorn gick mig förbi. Upplsuppenheten likaså. Det enahanda såg jag dock.

      Radera