söndag 19 juni 2011

X-Men: The Last Stand (2006)


Charles Xavier: Don't let it control you.

Tredje filmen om X-Men heter "X-Men: The last stand" och detta är den starkaste filmen i serien hittills. Karaktärer och konflikter är väl etablerade sedan de två första filmerna. Här får vi nu en mycket tajtare historia. Det blir tydligt för mig att de två första filmerna led av att det inte fanns något egentligt "stort problem" som filmerna behandlade. Killarna på Filmspotting pratar ofta om att filmer måste ha "high stakes", dvs karaktärerna i filmen, som vi måste känna med och för, måste utsättas för allvarlig och verkliga problem, annars blir det svårt för publiken att köpa starka känslor eller drastiskt agerande av filmkaraktärerna.

I "X-Men: The last stand" får vi sannerligen "high stakes", och det två gånger om. Människorna kommit på ett "botemedel", "a cure", mot mutation och de börjar använda det som ett vapen mot mutanterna. Samtidigt återuppstår den starkaste mutanten av dem alla. Dr. Jean Grey återkommer i form av Phoenix, som fågeln som uppstår ur askan av sin företrädare. Phoenix har en otroligt stor och svart kraft som förtär allt och alla inklusive Jean själv.

Det är historien om Jean/Phoenix som jag finner fascinerande. Redan första gången jag såg filmen för några år sedan tänkte jag på detta. Och idag när jag såg om filmen på Blu-ray var det än mer tydligt. Jag menar att det finns en otroligt stor likhet mellan denna mytologi och fantasyförfattaren Robert Jordan's mytologi i "The Wheel of time"-serien. Jean/Pheonix är som en av "the Forsaken", onda Aes Sedai som gått över till den mörka sidan. De har krafter som liknar de Phoenix har, och Famke Janssen ser precis ut som jag sett t. ex. Moghedien i mitt huvud. Phoenix använde till och med "balefire" i den sista striden, och vapnet, "the cure", som används mot mutanter kan jämföras med "stilling" i Jordans värld. Andra likheter är att Charles och Eric åkte runt och hämtar in ungdomar som visar begynnande förmågor vid puberteten. Sedan finns de vissa som kan känna varandras närvaro och bedöma varandras styrka. Likheterna är många.

Jovisst, detta är inte en "Wheel of time"-film, men jag förundras av den vändning X-Men sagan tog i och med denna tredje film. Jag gillade att filmen hade högre "insatser", det blev bättre. Att filmen dessutom hade lite mer lekfullhet trots de svarta partierna var bra. De två nya karaktärer adderade till gänget Dr. Hank McCoy (Kelsey Grammer aka "Frasier") och Kitty Pryde (Ellen Page aka "Juno").

Seriens första riktigt känslosamma scen kom i samband med att Mystique gick sitt öde till mötes.
Magneto: Such a shame. She was so beautiful.

Jag gillar denna film skarpt, bombastisk som den är. Det är en av de bättre inom genren, och den får fyra fallna kamrater av fem möjliga.

Betyg: 4/5

10 kommentarer:

  1. Håller fortfarande tvåan som den bästa. Inget större fel på filmen men det blev lite för mycket helt enkelt. Man hade kombinerat två historier från serien dels The Cure samt The Dark Phoenix saga inget större fel men mja kanske för bombastiskt för min smak. Å andra sidan var det ett tag sedan jag såg filmerna och jag har aldrig sett de i ett svep då kanske man får ett annat intryck?

    SvaraRadera
  2. filmitch: intressant info du gav där, om de två historierna som denna film bygger på. Bygger ettan eller tvåan på enskilda historier också?

    SvaraRadera
  3. Nä, jag kan nästan tycka att den här är den minst braiga av de som kommit. Den känns lite för virrig och det blir lite för mycket "häftiga mutationer" utan substans.

    SvaraRadera
  4. Har någon som läser mina revyer läst "The Wheel of Time"-böckerna?
    http://en.wikipedia.org/wiki/The_Wheel_of_Time

    SvaraRadera
  5. Ettan hat en del elemant från serien, tvåan är lite mer förankrad med bla karaktären Stryker och lagen Mutant Registration Act men ingen av filmerna bygger direkt på någon historia.
    Wheel of time har jag inte läst men å andra sidan läser jag inte så mkt SF o fantasy blir mest skräck och deckare

    SvaraRadera
  6. Jag har försökt med Wheel of Time men kom ärligt talat inte ens igenom första boken. Jag och Robert klickade inte av någon anledning.

    SvaraRadera
  7. Sofia: Vad trist! Jag älskar de böckerna.

    filmitch: Jag läste mycket SF när jag var yngre. Har givetvis läst Sagan om ringen som liten, men Wheel of time är enda fantasy jag läst därefter.

    SvaraRadera
  8. Ja, den och Stephen Donaldson är nog de för många andra mest populära serierna som jag aldrig lyckats fastna för. Och det beror absolut inte på någon avog inställning mot fantasy i allmänhet eller evighetsseriefantasy i synnerhet...

    SvaraRadera
  9. Nope, inte medhåll från mig. Regissörsbytet blev ett nedköp. Men ändå en klart godkäntd film. 3/5.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, man kan inte tycka exakt lika alltid. Vilket är skönt! :-)

      Radera