Så har vi kommit till den välkända Gentlemen prefer blondes. Sexikonerna Marilyn Monroe och Jane Russell spelar två "show girls" i denna romantiska komedi. Marilyn får spela den korkade blondinen som vanligt...
Lorelei Lee: Yes. You're one of the Olympic athletes.
Olympic athlete: I'm the only 4-letter man on the team.
Lorelei Lee: You should be ashamed to admit it. No, don't say another word. No, don't say another word.
Jag erkänner villigt att jag inte fattar de mest intrikata detaljerna i skämtet ovan. Att det handlar om någon form av missförstånd är klart.
Marilyn spelar dum på ett övertygande sätt. Men även denna karaktär har "layers":
Lorelei Lee: I can be smart when it’s important, but most men don’t like it.
Hon visar på oanade färdigheter och drar till och med en limerick! Jeff Cannata skulle säkert godkänna den:
There was a fellow named Sidney
Who drank till he ruined a kidney
It shriveled and shrank
But he drank and he drank
He had fun doing it, didn't he?
Marilyn är charmig som vanligt och hon överskuggar Jane Russell med hästlängder.
En av filmens bästa sekvenser är Marilyns show där hon framför "Diamonds are a girl's best friend". Alla älskar det framträdandet. Madonna till exempel. De har lite samma dna.
Historien är dumkul, hela tiden på gränsen till allt för fånig. Det är förvecklingar varav några orimliga sådana, samt givetvis lite av den obligatoriska farsen men filmen har en kvick och ofta underfundig dialog och överlag charmiga skådespelare. Jag gillar filmen. Marilyns Lorelei Lee fick avsluta filmen med en sanning:
Lorelei Lee: Don't you know that a man being rich is like a girl being pretty? You wouldn't marry a girl just because she's pretty, but my goodness, doesn't it help?
Betyg: 3/5
PS, lesbiskt bröllop? Nä, det tror jag inte på.
