Visar inlägg med etikett Charlie Brooker. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Charlie Brooker. Visa alla inlägg

torsdag 24 augusti 2017

Black Mirror - Season 2 (2013)


Det känns nästan orimligt att jag inte gillar serien Black mirror. Det är en sci-fi serie till att börja med och jag brukar gilla sådant. Dessutom rekommenderar Patrik den och hans smak är allt som oftast kompatibel med min egen, dvs lysande. Han är en bra en att ta tips från. Dessutom (igen) verkar Black mirror vara hyllad i poddar och på sajter som "har koll". Jag såg en lista över de bästa sci-fi tv-serierna under 2000-talet och där hade de rankat Black Mirror som nummer 1. Nu kommer jag inte ihåg var jag såg listan men jag har för mig att Dr Who var trea och Firefly femma för övrigt.

Men jag gillar det inte! Jag kan inte med denna serie. Det är så konstigt för jag gillar premissen. Det är "what if"-historier. Vad händer i en nära framtid när teknologiska framsteg gjort att vi är än mer beroende av social media, tekniskt stöd som kameror i ögonen (linser) eller reality tv som dras lite för långt? Borde resultera i historier som bygger på intressanta framtidsvisioner.

Första säsongens första del var en grotesk historia som fick mig att känna avsky för serien som helhet. Det tog lång tid innan jag gav mig på denna den andra säsongen som också bjöd på tre korta avsnitt. Denna gång var det det andra avsnittet som var groteskt och som förstör hela känslan runt serien. Igen.

Det känns som att manusförfattaren Charlie Brooker skriver för att chocka istället för att kittla eller för att få mig som åskådare att tänka. Hans dragning mot det groteska gör mig inte imponerad utan får mig snarare att inse att det är en bonnlurk från England vi har att göra med här. Black mirror är som anti-serien till Sherlock som är en av Englands smartaste och snyggaste serier. Den är skriven för de pålästa och tänkande tittarna med en massa referenser till Conan Doyles böcker och annat. Black mirror är som om de värsta huliganerna från Manchester satt sig ner på puben efter det senaste huliganslagsmålet och i en grabbig atmosfär hittat på dessa framtidshistorier. Det känns som att författaren tror att han är jättesmart och att han tycker sig öppna ögonen på sin publik, men jag tycker inte ens att han är speciellt originell. Hans del två här i S2 gjordes till exempel redan på 80-talet med en springande Arnold i huvudrollen.

Jag har blivit totalt avtänd på serien och jag känner ingen tillit till Charlie Brooker och ändå är jag fortfarande lite nyfiken på vad den lite längre säsong 3 kan innehålla. Just nu har jag dock inga planer på att se fanskapet. Men man vet aldrig. Det lär ta ett bra tag innan jag ger S3 chansen i alla fall. S2 var dritt.

Betyg: 1/5

Inte ens Hayley Atwell räddar denna säsong

fredag 11 december 2015

Black Mirror - Season 1 (2011)


Jag blev tipsad om tv-serien Black mirror av Patrik. Han brukar ha bra koll och det var givet att jag skulle ge den en chans. Serien är en brittisk sci-fi som i fristående korta filmer om ca en timme beskriver hur den skenande teknikutvecklingen påverkar våra liv. Detta är en klassisk typ av science fiction, likt den som favoritförfattaren Isaac Asimov skrev. Jag läste många av hans böcker när jag var yngre och alla är tänkvärda och utspelas i en framtid som troligen inte kommer vara som han tänkte sig men som KAN blir så. Historierna kändes trovärdiga och utvecklingen av samhället kändes trovärdigt och resultatet blev fantastiskt. Jag hoppades på något liknande med denna tv-serie.


Det första avsnittet var omtalat av både Patrik och Daniel. Den brittiska kronprinsessan blir kidnappad och premiärministern får ett krav av det lite mer personliga slaget av kidnapparen. Massmedia löper amok och frågan hur situationen ska lösas ställs på sin spets. Tyvärr startar serien på ett mycket dåligt sätt. Själva set-uppen var intressant men genomförandet och hur huvudpersonerna betedde sig var helt orimligt vilket gjorde att allt blev pannkaka. Den vinkel som jag tyckte var uppenbar att avsnittet skulle handla om är det faktum att landets premiärminister inte bara är en individ utan han är också en representant för landet, han är Storbritannien (i detta fall). Istället för att bli ett moraliskt drama där dessa två roller ställdes mot varandra blev det bara fånigt. Skulle landet Storbritannien göra det som kidnapparen krävde var den intressanta frågan. Istället var det individen som råkade inneha rollen just då som de fokuserade på. Det vore samma sak med USA's president eller den katolska kyrkans överhuvud, påven. Det är inte individerna som är viktiga utan ämbetet, och så länge de innehar ämbetet är det det land eller organisation de företräder de ÄR. Dessutom hade de slarvat en hel del med en ack så viktig detalj. Det berör det faktum att polisens tekniker inte med en gång kunde se skillnad på en ung kvinnas ringfinger från en vuxen karls dito. Nej, tyvärr bygger denna typ av sci-fi på att den framtida världen är helt trovärdig, annars faller ofta de moraliska frågorna platt. Däremot var satiren över dagens massmedia ganska träffande. Inte helt bortkastat alltså. 2/5


Andra avsnittet behandlar en framtid där alla människor jobbar som slavar, men hålls i schack med hjälp av konsumtion av appar och internetunderhållning. I denna värld finns en variant av X Factor (Talang på svensk tv?) där några av våra huvudpersoner försöker komma med för att vinna ett bättre liv. Yeah right, det går ju sådär kan man säga. Bra liten film. Serien är kanske inte så dum ändå? 3/5


Sista filmen i denna första säsong är den klart bästa och ännu mer klart den mest intressanta. I en nära framtid har man utvecklat ett device som spelar in allt som du är med om via en liten, liten kamera i ögat. Sedan kan du spela tillbaka alla händelser i ditt liv på en screen på väggen eller direkt i små skärmar i ögonlinserna. Temat är alltså hur livet skulle te sig om allt man gör arkiveras och kan spelas upp åter. Blanda det med ett ungt framgångsrikt par och misstankar om otrohet. Usch, detta var också den av de tre filmerna som var mest oroande... 4/5

Som helhet var detta en kul liten serie. Liten säger jag då den har ganska lågt produktionsvärde. Allt är lite sunkigt och skådespelarna är ganska taffliga, speciellt i första filmen. Men som alltid går karaktärer, dialog och handling före stora specialeffekter eller snygga lokationer.

Black mirror säsong 1 får betyg 3/5.