Westworld - Season 4 (2022)

Jag gillar ju ”Westworld” och har sett varje säsong när de kommit ut. Men nu börjar det gå lite för lång med allt mind fuckeri. När dels handlingen är så skymd bakom olika perspektiv, reell tid i den riktiga världen blandat med simuleringar, drömmar och inne i spel, blir det för svårt att hänga med. Under de första säsongerna fann jag nöje att följa Joanna Robinson i diverse poddar och fick på så sätt en vägledning för att uppskatta säsongerna. Nu har jag inte tålamod eller intresse nog att lägga ner extra tid på poddar om serien. Man borde kunna uppskatta materialet utan att behöva någon supernörd berätta vad man sett!

Det andra stora problemet med denna serie nu fyra säsonger in är att i princip alla karaktärer man gillar har dödats och återuppstått som en android så många gånger att alla uns av stakes är som bortblåst. Det finns ingen spänning alls. Nu är det till exempel så illa att en person som skjuts i huvud på nära håll var åter inom samma avsnitt igen, perfekt återskapad och som om inget hade hänt. Och om showen behandlar karaktärers död så lättvindigt gör jag det också.

Detta är lite synd för jag gillar verkligen att följa Dolores (Evan Rachel Wood), Teddy (James Marsden), Bernard (Jeffrey Wright), Maeve (Thandiwe Newton) och The Man In Black (en skrynklig Ed Harris). Tyvärr finns bara deras avatarer kvar nu för tiden. De är alla inne på x-te versionen av sig själva. Tidigare gillade jag Tessa Thompsons Charlotte men jag tyckte inte att de gjorde något spännande med henne denna säsong, hon var i mina ögon allt för platt, enkelspårigt mörk och elak, eller galen. Det var också lite synd att av alla karaktärer valdes Caleb som säsongens huvudperson. Han spelas av Aaron Paul och jag tycker inte att han orkar bära en hel säsong, nej han är snarare ganska svag som skådespelare. Träligt. 

Är Dolores en gud nu?

Men ändå, detta är en spektakulär historia och showen har höga production values. Jag tror att nästa säsong är showens sista. Låt oss hoppas att den går ut med en bang.

Betyg: 2/5

Breaking bad - Season 1 (2008)

Damn, vad trist det är när man missat tåget på en tv-serie. Breaking bad är en sådan serie för mig. Många vänner har pratat sig varma om den genom åren men det har aldrig blivit av för mig att se underverket själv.

Jag började höra om serien förträfflighet från podden "Har du inte sett den?". Johan och Markus är än idag mycket övertygande om att jag måste se den. Så sent som på Midsommarafton för bara några dagar sedan fick jag veta var skåpet skulle stå då det gäller denna kult-serie.

Sen har jag, som den sucker för fina utgåvor jag är, gått och köpt alla säsonger på fina blu-ray boxar i steelbook-utförande. Och nu var det helt plötsligt dags. Jag har sett den första säsongen som bara består av sju avsnitt dessutom, så det gick i ett nafs.

Serien har en mycket långsam och lågintensiv första säsong. Huvudpersonen Walter White är smärtsamt passiv och undflyende. Man ser direkt vart de vill komma med den karaktären. Det har varit omöjligt att inte höra att serien är bra på karaktärsutveckling. Dessutom teasar de oss om en styggare Walter White redan mitt i säsongen då vi får se en flash forward till slutet av säsongen då han utför ett våldsdåd mot en knarkkung.

Jag gillar inte karaktären speciellt mycket. De beskriver honom som mycket intelligent och högpresterande inom sitt kompetensområde kemi, men han är ändå helt misslyckad känns det som. Han är också rejält korkad, eller trög i alla fall, inom lite mer handgripliga aspekter i att vara en blivande knarkkung.

Hans side kick Jesse Pinkman spelad av Aaron Paul är ännu jobbigare som karaktär. Han är korkad på de flesta sätten. Antar att han kanske är snäll innerst inne då han inte direkt kastar sig över uppgiften att ta död på en nemesis.

Favoriten är istället Walters svåger, DEA-agenten Hank, tätt följd av den gravida frun i huset, Skyler White. Jag trodde serien skulle ha mer svart humor, drypa av ironi eller kanske satir, men det lyser mestadels med sin frånvaro. De få lustiga scenerna berör Hank, Skyler och Walters coola son Walter Jr.

Trist att jag inte gillade de två huvudkaraktärerna, men vem vet, serien kanske utvecklas positivt alldeles snart? De två sista avsnitten av säsongen var bäst så det var lovande i alla fall. Dessutom älskar jag miljöerna från New Mexico så det är ett litet plus i kanten. Hej Anders!

Godkänt men inte så himlastormande som man kanske fått känslan av att det skulle vara...

Betyg: 2/5

Westworld - Season 3 (2020)

Westworld är en av de senaste årens mest spännande serier. Jag gillade både S1 och S2, trots att de fuckar med tittaren på olika sätt och det inte är det lättaste att hänga med utan stöd från förklarande poddar typ den som Joanna Robinson har tillsammans med David Chen.

Säsong 3 bjöd dock på nya element. Den är tyvärr generellt sett mycket otajtare, den fladdrar ut i olika riktningar. Däremot känns säsongen mer rättfram i sitt berättande. Självklart finns det en stor twist i slutet men denna gång var det pyspunka på twisten, jag tyckte inte att den var speciellt anmärkningsvärd eller spännande.

Jag tyckte säsongen var bra under de fyra första avsnitten (av åtta). Då var jag ombord. Det var som vanligt spännande koncept i en högteknologisk nära framtid. Vi får följa några "hosts" som kommit ut i den verkliga världen, Dolores, Maeve och Bernard framför allt. Frågor om egen vilja, om robotar kan ha en själ samt om framtiden är predikterbar behandlas. Alla potentiellt fascinerande frågeställningar.

Under andra halvan av säsongen de-railar den dock betänkligt. Otroligt nog tar säsongen en helt ny vändning och i sjunde avsnittet av åtta. Den typen av twistar gillar jag inte alls. Visst det fanns kanske väl dolda planteringar som man i efterhand kan dissekera men upplevelsen var att man avvek från det som säsongen behandlade under inledningen ganska betänkligt.

Jag fann också minst en av huvudpersonerna ha totalt oförankrade drivkrafter. Det är den typen av problem där jag som åskådare inte känner att karaktären agerar efter karaktärens bästa utan den reduceras till ett verktyg för manusförfattaren. Det känns onaturligt och påklistrat. Dessutom upplever jag att showen för mycket fokuserade på stora actionscener som i slutändan inte var speciellt mäktiga om man jämför med moderna filmer eller serier. Det hade varit mycket bättre om de fokuserat på de filosofiska funderingarna som serien en gång byggde på.

Betyg: 2/5