torsdag 20 november 2014

A Hitman's Solitude Before The Shot (2014)



Ni vet hur det är när man säger att en film borde varit en kortfilm istället? Så är det med A hitman's solitude before the shot. Detta är en tysk cinema absurd. Den har en rolig idé men den lyckas bara klämma ur sig en tre-fyra roliga scner. Resten är dödkött, långtråkigt, transportsträckor, eller vad man än vill kalla det. Vår hjälte Koralnik är en lönnmördare anställd av EU som efter 9/11 ville skydda sig. Åtta år senare möter vi Koralnik och då är han rejält uttråkad (vi har dock inte hunnit bli det än). Detta är det första skämtet. Väntan och inga uppdrag. Men som den gode soldaten han är väntar han och väntar mer. När han till slut får ett uppdrag är det inte direkt den fiende man hade kunnat vänta sig. Det finns ett ironiskt skämt här, andra skämtet i filmen. Samtidigt råkar Koralnik ut för en con woman och han blir dragandes med henne som om de vore Jason och Marie. Lite galenskaper och sedan är det slut. Inte speciellt jätteroligt, men heller inte helt uselt. Japp, ni vet redan betyget...



Jag ger A hitman's solitude before the shot två ensamma skämt av fem möjliga.

Betyg: 2/5


Jag såg filmen med Johan. Vi hade just sett Birdman och sedan tagit en lättare måltid på Espresso House vid Stureplan. De var mycket otrevliga där inne IGEN. Kommer försöka undvika det stället härefter. På väg mot Zita träffade vi på Erik och Markus. Vi hamnade först i kön och tog bra platser i den lilla salongen på Zita 2. Men innan vi hann sätta oss till rätta kom det in en kille från festivalen och bad alla att flytta in längst in på raden då man bara kunde gå in från ena sidan och han ville att de som kom för sent skulle få lättare att hitta platser. Han tjatade om detta tills han blev otrevlig och nästan skällde ut en kille som inte flyttade sig. Killen, som likt vi kommit i tid hade satt sig i mitten på raden framför oss. Det visade sig att han inte kunde svenska! Då började idioten från festivalen yra på engelska om att alla var vänner och att vi måste flytta in, till sämre platser. Eftersom han stod och beordrade publiken om det så länge blev filmen till och med lite försenad. Dessutom var det så att ingen publik kom senare. Alla var ändå på plats och då blev det helt orimligt varför han gormade så. Han log hela tiden på ett så där vansinnigt sätt, helt klart en psykopat under utveckling. Samtidigt som han orerade där framme var det till och med några som tråcklade sig ut från sina platser för att gå på toaletten eller något sådant. Hela situationen var bisarr och lite lätt irriterande, inte för att det var så olägligt utan för att det var så meningslöst. Typiskt festivalen.

2 kommentarer:

  1. Ha ha alltså filmfestivalen i ett jädra nätskal. Fattar inte hur de har mage att hålla på så där... Man ba, nej jag kom inte hit i tid för att sitta ute på en kant. Eller bli utskälld av en volontär som inte vet ett skit om film. På riktigt, jag har ALDRIG fått ett vettigt svar ur en person från SFF oavsett vad frågan varit.

    På tal om filmen var det en av dem jag ville se, men det kanske var lika bra att jag lät bli då :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. LOL, du verkar mer upprörd än jag! Jag fann det både underhållande, underligt och smått "annoying". Som du säger, Filmfestivalen i ett nötskal.

      Radera