The Matrix Resurrections (2021)

Bio trots att Apokalypsen fortfarande rasar i vårt samhälle? 

Vilket samhälle, är inte allt bara en simulering i en väldigt högpresterande dator i framtiden? 

Nåväl, bio i goda vänners lag kunde jag jag inte motstå. Men mina förväntningar på fjärde filmen var tämligen låga, likaså för de övriga i sällskapet. Lika nyskapande som den första The Matrix vågade jag inte ens spekulera om utan snarare var det om var i rankningen denna del skulle hamna. Någon stans bland de slätstrukna uppföljarna var det rimliga...

Döm om min förvåning. Jag blev helt tagen av denna film. Jag satt med ett stort fånigt leende över hela ansiktet under stora delar av filmen. Den lyckades nästan ge mig en lika vild wow-känsla som första filmen. Denna film var dock framför allt intellektuellt stimulerande, som en actionfilm för hjärnan.

Filmen har ett sååå bra manus. Jag hajade till många gånger under filmen med känslan wow. Det kommer krävas många omtittar, eller att läsa många artiklar på internet, för att reda ut alla kopplingar till trilogin och samhället i stort. En scen kommer till mig nu, när Thomas Andersons chef informerar om att Warner Brothers har beslutat sig för att göra en uppföljare till The Matrix-spelet, och kanske fler uppföljare efter det. Keanu Reeve rycker till och ser extremt besvärad ut vid tanken att "tvingas" spela Neo om och om igen. Lysande!

Idén med att trilogin var ett klassiskt dataspel som "alla" (oss åskådare) spelat var briljant. Sedan kom våg efter våg av underbara blinkningar till Matrix-filmerna själva och samhället av idag... Filmen handlar om människans fria vilja och om den är en illusion eller ej. Är människan som en lealös flock får som följer vilken idiot till president som helst så länge han göder dem med enkla sanningar? Till och med det förbannade Facebook fick sig en känga. Bra där!

Borta var flera välkända ansikten men i filmens värld var det enkelt förklarat och jag gillade överlag de nya ansiktena, Bugs framför allt. Såklart att Agent Smith var ett steg ner när Hugo Weaving inte var med, men ersättaren var duglig. Den mest uppseendeväckande nykomlingen, The Analyst med sina klarblå glasögon, var en bra "big bad". Lägg märke till att hans glasögon hade samma blå färg som pillret som får en att glömma verkligheten och låta sig vallas in bland de övriga "sheeples".

Tyvärr orkade inte denna del lyfta sig när det gällde innovation inom actionscener. Den första filmen kombinerade ett filosofiskt djup med nydanande action. Här blev actionscenerna ofta tråkiga. De var grumligt koreograferade och alldeles för långa. Jag älskade dock "swarm mode" då filmen fick lite zombie-känsla. Lustigt nog introducerades det på ett tåg i Japan. Skulle de inte förlagt den scenen på ett tåg till Busan istället? Gillade när autobots (eller vad de nu hette?) kastade sig ner från skyskraporna som kamikaze-piloter mot Neo och Trinity.

Tiffany! :-D

Till sist tyckte jag att det var fint att Neo var the One när Larry och hans broder gjorde trilogin, och att Trinity var the One när Lana gjorde uppföljaren. En symmetri som jag uppskattade, och hjärtevärmande på en metanivå.

Jag trodde aldrig att filmens kulle kunna överraska så mycket som den gjorde!

Betyg: 4/5

Läs mera om filmen:

Sofia på Rörliga bilder och tryckta ord

Johan på Jojjenito - om film

The Matrix (1999)

The Matrix kommer alltid ha en speciell plats i mitt filmiska hjärta och en fast plats i Pantheon för actionfilmer tillsammans med The Road Warrior, Aliens och T2 med flera. Men hur håller filmen idag? Står den sig än helt enkelt?

Jo, men jag gillar den mestadels. Wow-känslan har lagt sig lite men den är fortfarande underhållande. Den är berättad i ett bra tempo, och actionscenerna är fräscha än idag. Filmens styrka är dock själva sci-fi idén. Miljöerna, karaktärerna och den bistra framtidsvisionen är supercoola. Detta är en intressant film vid sidan av en bad assig actionrökare.

Laurence Fishburne och Carrie-Anne Moss är båda bra i sina roller. Sen har vi förstås, The One, Keanu Reeves. Han är lite valpig i rollen. Det är kanske meningen att han ska framställas så, men han har vuxit in i den stora kostymen bättre i mer moderna actionfilmer som John Wick-serien. Den överlägset bästa karaktären är dock A. Smith i Hugo Weavings skepnad. Jag älskar hans små monologer, hans intonering och allmänna äckel över den mänskliga rasen. Lysande!

Idén bakom filmen att människan är som ett virus som sprider sig på jorden med förödelse som resultat är allt för nära sanningen för att man ska kunna kännas sig helt trygg när Google och andra jobbar livet ur sig för att uppfinna AI. Precis som man vill att vass och aktuell sci-fi ska vara. 

Men det är också i manus och idén dess största svaghet ligger. Slutet är fortfarande mycket grumligt. Jag hänger inte riktigt med över vad som händer, då jag inte riktigt förstår hur reglerna i denna värld fungerar. Dör Neo? Hur överlever han? Var kom den plötsliga kärlekshistorien från? Allt är flummig, men inte på det där bra sättet. Trots att jag sett alla tre filmerna vet jag fortfarande inte riktigt hur magin i denna värld fungerar. Eller så har jag glömt det.

Nu när fyran snart ska ses på bio ville jag se om trilogin så jag traskar vidare till tvåan The Matrix Reloaded. 

Betyg: 4/5