Her (2013)

Samantha: Hello. I'm here.

Her är en helt galen film. Theo blir förälskad i sitt operativsystemet. Ja, du läste rätt! I en nära framtid bygger ett nytt operativsystem på AI, artificiell intelligens. Theo får hem sin nya dator och hon presenterar sig som Samantha. När hon startats upp börjar hon lära sig saker, utbildar sig och utvecklar en personlighet. Hon utvecklar känslor. Samantha och Theo blir förälskade. Andra människor blir vänner eller ovänner med sina operativsystem. Jag älskar detta. Det en fantastiskt spännande science fiction, inte fantasy-sci-fi med aliens som talar engelska, utan idébaserad sci-fi om en nära framtid där spännande filosofiska frågor behandlas.

Det var lite annorlunda att skriva denna revy då jag redan deltagit i grabbarnas podd och pratat om filmen, så denna text blir en liten repetition och kanske komplettering till podden. Vi hade ett skönt snack om denna film, gå gärna in och lyssna. Avsnittet hittar ni här på Har du inte sett den?. Vårt snack om Her är mellan 27:50 till 51:30, men lyssna på hela avsnittet när ni redan är igång för tusan.

Joaquin Phoenix är sannerligen inte en favoritskådis men han är magiskt bra i denna film. Han är med i princip varje scen och allt som ofta är han helt ensam i bild. Samantha voicas av Scarlett Johansson men henne ser vi alltså aldrig. Ändå är Joaquin så bra att han gör romansen mellan Theo och Samantha helt trovärdig. Jag skulle vilja säga att Phoenix faktiskt övertrumfar sin egen roll från The Master, så bra är han här.

Scarlett Johansson måste också få mycket beröm då hon endast med sin röst ger liv och kropp åt Samantha. Det känns som att hon verkligen är där hos Theo. Man lär känna henne i filmen. Som sagt, denna film kan ge en obehagskänslor när man tänker på den möjliga framtiden där människor till slut endast interagerar med maskiner. Isaac Asimov har skrivit en bra bok på det temat, The naked sun.

Jag hade inte läst på vilka som skulle dyka upp i denna film och en av de största överraskningarna var Amy Adams, en favoritskådis. Ni vet Amy Adams, från alla de där romantiska komedierna! Här i Her har hon blonderat hår och hon såg både yngre och smalare ut än hur jag kom ihåg henne och jag var faktiskt lite osäker på om det var hon först. Har Amy Adams en yngre syster tänkte jag. En snabb slagning på mobilen under filmens gång gjorde att jag slapp sitta och brottas med frågan. Tokigheter!

En skön detalj i filmen är att Theo egentligen inte är en enstöring. Visst, han är deprimerad efter en uppslitande skilsmässa i filmens inledning. Rooney Mara som spelar hans ex är dock helt normal, jobbar som advokat eller liknande. Filmen hade blivit sämre om Theo målats upp som en kuf för då hade konceptet att det i framtiden skulle vara helt normalt att bli ihop med sitt operativsystem kunna avfärdats för att han var en knasboll.

En av de häftigaste sakerna med bra sci-fi kan vara framtidsskildringarna i form av miljöer, kläder och hela städers utseende. I Her är det nästan som idag, men allt är lite off. Alla snubbar verkar vara hipsters som Markus var inne på. Byxorna är uppdragna till naveln. Filmen är inspelad i Los Angeles och Shanghai och jag älskade den lilla touchen med Shanghai och bilderna över nattens ljus fick mig att längta tillbaka dit. Fotot är mycket bra i denna film. Grymt stämningsfullt.

Filmen innehåller många favoritscener. Theos kompisrelation med Amy Adams är väldigt bra. Speciellt några scener i hennes lägenhet och i hissen minns jag väl. En av filmens roligaste scener är då vi får se dataspelet som hon designar, det om att vara en "perfect mom". Jag gillade också det spel Theo spelade, skärmen tredimensionell i rummet, han sprang genom att krafsa med händerna som om han gjorde "hundsim" och den lilla vita figuren som voicas av Spike Jonze själv.

Filmen har två sexscener vilka båda var mycket intressanta, dels den mellan Samantha och Theo, dels den med en tredje part inblandad. Speciellt den första var innovativ. En annan scen som jag tydligt kommer ihåg var dialogen mellan Theo och Samantha då han upptäcker hennes "otrohet". Mycket känslosam scen som känns så naturlig trots att den utspelas mellan en kille och ett os.

Scenen när Samantha och Theo spelade The moon song är nog ändå bästa scenen, i alla fall efter första titten.

Her är en film som gör att jag känner mig omtumlad, nyfiken, oroad, melankolisk och förhoppningsfull inför en framtid där filmmakare gör egensinniga och personliga filmer.

Och jag älskar slutet! Har du sett om filmen än Johan?

Med risk för en devalvering av högsta betyget följer jag mitt hjärta och ger Her fem fantastiska filmskapare av fem möjliga. Det är kanske Spike Jonze som ligger etta på "måste ses" listan?

Betyg: 5/5

Trailer.