Forgotten Silver är en mockumentär om en bortglömd pionjär från filmens barndom. Jackson upptäcker till sin förtjusning att nya zeeländaren Colin McKenzie upptäckt ljudfilmen, färgfilmen, flygkonsten och så vidare. Men så hade han otur och allt föll i glömska.
Jag är inte ett stort fan av genren där "one louder" är det enda rätta, där Borat lever, och där Christopher Guest är kungen. Visst finns det några bra filmer här och där, men genrens problem väger oftast över...
Det kan vara briljanta idéer, som i denna film, men de passar oftast mer i en kortfilm tycker jag. Istället dras det ut på det in absurdum. För mig blir det ofta repetitivt och lite långtråkigt. Så är det med denna film. Den första akten är briljant, den andra akten blev mindre och mindre intressant och den tredje akten sov jag mig igenom.
Det kändes dessutom ganska weird att se Harvey Weinstein bre ut sig som intervjuobjekt i filmen. Att också får njuta av att Sam Neill bjöd på sig själv hjälpte inte.
Jag gillar "This Is Spinal Tap" mest för att det ger mig nostalgiska känslor över åttiotalet. Den bästa filmen jag sett i genren är Guests "Best In Show". Den är briljant rakt igenom och ingen risk att man somnar!
"Forgotten Silver" är kul och bygger på en rolig idé, men den hade inte content nog för en långfilm.
Betyg: 2/5
Jag och Måns pratar om filmen i Shinypodden Filmskolan.
