Nja, detta är inte lika bra som Roman holiday kan jag direkt avslöja. Filmen är som i tre faser. de första 45 minuterna är närmast sövande och tråkiga. Humorn är fånig och de romantiska inslagen är barnsliga och banala. Sen kommer en fas där jag blev helt klart mer intresserad och där Audreys charm firar stora triumfer. Men det är den sista delen som är bäst, då Audrey får spela mer mot Bogart än Holden. Då känns romantiken mera på allvar och humorn är lyckligtvis starkt nedtonad. Jag blev helt upprymd av filmens sista del, den är verkligen stark! det är härligt när det händer. Samtidigt var filmen lite för svag under fösta halvan för att filmen skulle kännas helgjuten.
Bogart spelar den strame brodern och William Holden den sprallige playbojen och jag underhålls med av den senare men tycker nog att Bogart var överraskande bra. Betänk att jag aldrig varit ett stort fan av den buttre lille gubben. Audrey är för härlig. Tyvärr verkar Wilder inte riktigt få fram hennes styrkor under större delen av filmen, varför vet jag icke. Men i vissa scener och i viss dialog lyser det igenom. Dialogen är för övrigt fräsch och ofta lite överraskande. Sånt gillar jag.
Allra första scenen spelade mig spratt. först ser det ut som att den åldrande chauffören Fairchild har en ung flicka med sig där han tvättar bilen, men sedan när de zoomar in ser man att det är Audrey och hon ser ut som äldre tonåren. Hon var 25 när filmen hade premiär. Senare när hon kommer tillbaka från Paris ser hon mer eller mindre identisk ut men ändå kan ingen av det fina folket på gården känna igen henne. Lite udda, inte helt realistiskt, men det ska såklart påvisa avståndet mellan herrskapet och tjänarna.
Det var kul att se Sabrina, mest för Audreys skull men också lite för de uppskurna manliga skinkornas.
Betyg: 3+/5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar