2016 - Året på Fripps Filmrevyer

Idag är sista dagen på 2016 och då är det dags att sammanfatta året på bloggen. Förra året avgav jag ett nyårslöfte om att jag skulle se mindre på film! Hur gick det då? Jo, jämfört med 2015 har jag sett och skrivit om lite drygt hälften så många, cirka 100 sedda filmer detta år från 180 året innan. Jag har däremot sett ungefär lika många filmer på bio. Om man undantar filmfestivaler har det blivit 15 stycken biobesök, varav fyra var med kompisarna i filmspanarna,

En av anledningarna till att det blivit färre filmer är såklart att jag ser mer på tv-serier och då specifikt Buffy the Vampire Slayer och tillhörande Buffypodden som jag kör tillsammans med Johan B. Under året har vi hunnit avverka säsong 2-6 av serien och nu har vi bara en enda säsong kvar. Den startar den 16:e januari. Podden har varit otroligt kul och vi nu blivit varma i kläderna, samtidigt som vi hela tiden måste stå på tå då vi tar in gäster på löpande band. Dynamiken i samtalet ändras hela tiden. Glädjande nog har vi fått många lyssnare som deltar i dialogen på alla möjliga sätt, på webbsidan i kommentarsfälten, via Messenger, Facebook-sidan, mail och annat. Antalet nedladdningar av vår podd ökar konstant. Podden har blivit mycket större än vad vi någonsin kunde tänka oss och det gör oss mycket glada och vi känner oss ödmjuka inför förtroendet vi får av lyssnarna.

Jag har inte bara gjort egen podd, jag har lyssnat också. Kommer ni ihåg hur omtalad podden Serial var? Tänker då på säsong 1... Årets snackis inom poddvärlden var för mig De dödas röster, en superspännande mordgåta i mockumentär-format från Sara Bergmark Elfgren.

Redan i januari körde jag ett minimarathon på Hasse Ekmans filmer starkt inspirerad av filmspanaren Fredrik Gustavssons projekt på MoMa i NYC där han visade tio filmer av den gamle bortglömde svenska mästaren. De fem filmer jag såg gjorde att kvoten av svensk film jag sett under året gick upp avsevärt.

Lite senare under januari kunde jag till slut publicera min högst personliga lista över mina 100 favoritfilmer. Det var riktigt roligt att sammanställa listan. Det var något som jag tänkt göra länge men inte fått tummen ur förrän nu. Poängen med en lista som denna är inte slutresultatet utan arbetet att ta fram listan! Det är så det är. Nu när listan finns ger den mig också en putt i baken att se om filmer från listan. Nostalgiskt och kul.

Film ska vara bäst på bio, men det är långt från alltid fallet. Tyvärr händer det allt oftare att visningar blir förstörda av en eller annan orsak. När jag växte upp var det lite högtidligt och spännande att gå på bio, nästan som att gå på teatern, och alla uppförde sig respektfullt så att de andra betalande gästerna kunde få se filmen i lugn och ro. Det verkar inte som att alla ser på det på det sättet längre... Jag har funnit att film är om inte bäst så i alla fall säkrast i mitt egna biorum. Trots detta finns det lyckligtvis några riktigt minnesvärda filmvisningar på riktig bio från året...

En av årets bästa filmupplevelser var The Hateful eight på riktig 70 mm-film med overturen, intermezzo och allt. Jag såg filmen med Johan A och Christian. 2015 avslutades med den emotsedd premiären av Episode 7 som sågs på den lilla IMAX-salongen i Solna. Över nyår var jag på besök hos Frans i England och på en av 2016 års första dagar såg jag om The Force Awakens på Storbritanniens största  IMAX på Odeon BFI. En annan kul film och visning var Captain America Civil War som sågs med Johan A. Sent i höstas var jag och samma Johan på specialvisningen på Bio Rio av Alien och Aliens en helt klart häftig upplevelse. Det har blivit en hel del kul filmupplevelser med den gode Jojjenito. En mycket trevlig filmkväll blev det också av den födelsedagspresent som Johan S och Britta gav mig då vi såg svenska filmen I lagens namn på Cinemateket, och avslutade med suverän middag på lyxrestaurang. Till sist var den första spin off-filmen inom Star Wars-universat Rogue One en emotsedd premiär i december (Johan A igen).

Under året besökte jag tre filmfestivaler. De första två som ackrediterad massmediaperson (kulturman?). I januari deltog jag på den korta men intensiva Stockholm Filmdagar (sju sedda filmer). Den bästa filmerna därifrån var Spotlight. I augusti är det nästan tradition numera att jag och några av vännerna åker till Malmö Filmdagar (13 sedda). Så också i år och den solklara höjdaren därifrån blev den tyska filmen Toni Erdmann. Till sist har vi Stockholms Filmfetsival som jag nu besökt varje år sedan år 2001. De bästa filmerna från årets festival var Arrival, Nocturnal animals och Manchester by the Sea.

Under året har jag delat ut endast fyra ettor medan det blivit tio femmor. Av de tio var det sex nya filmer och fyra omtittar på favoritfilmer från min Topp 100. De nya filmerna var det verklighetsbaserade journalistdramat Spotlight, den klaustrofobiska thrillern Room, den ny-nostalgiska Star Wars The Force Awakens (andra titten), den tyska singulära Toni Erdmann, Tom Fords übersnygga thriller Nocturnal animals och Denis Villeneuves fantastiska sci-fi Arrival. De fyra gamla godingarna var The Player, L.A. Story, Desperado och Alien (även Aliens är en 5/5 men den skrev jag inte enskild revy på). Dessutom blev jag helt blown away av en kortfilm om 17 minuter. Jag brukar inte bry mig om kortfilmer men World of tomorrow var något extraordinärt och jag gav den en femma. Den filmen kan jag rekommendera alla att se!

Jag hann med hela nio svenska filmer varav fem var äldre Hasse Ekman-filmer. Den bästa var givetvis Ekmans Flicka och hyacinter.

Under våren fick jag ett ryck och tittade en massa på gamla westernfilmer vilket var mycket uppfriskande.

Jag och flera andra bloggare roade oss också med att diska av årsbästalistor, både nya och några uppsamlingsheat. Jag har publicerat eller uppdaterat drygt tio sådana listor under året.

En anledning till att det blivit färre filmer är ju tv-serietittandet. Att se en riktigt bra tv-serie är som att läsa en riktigt bra roman eller romanserie. Man lär känna karaktärerna på ett mer djuplodande sätt än i en film. Jag har sett och skrivit om cirka 25 tv-seriesäsonger under året. Årets snackisar var Stranger Things och Westworld. Den första gav oss 80-talsnostalgi och den senare tog fasta på en idé från en Michael Crichton-bok och film från förr.

Personligen startade jag min resa med Doctor Who och såg de två första säsongerna. Det blir mer av Doktorn och hans medföljare efter Buffypodden är över. Även Con Man och Mozart in the Jungle gjorde entré i mitt medvetande.

Vi fick inte en ny säsong med Sherlock (S4 kommer redan nu i januari 2017) men direkt efter nyåret släppte BBC en Christmas Special med Sherlock och dessutom dök det upp en ny film om Jesse Stone i Tom Sellecks skepnad. De var båda mycket njutbara. Under året har vi tagit farväl till Castle, vilket var trist, och Community, om vilket jag säger "good riddance".

En lista över de bästa tv-seriesäsongerna jag såg under året skulle kunna se ut så här:
1. Buffy S5
2. Buffy S3
3. Game of Thrones S6
4. Buffy S2
5. Mozart in the Jungle S1
6. Stranger Things S1


Under året har jag läst allt för lite böcker. De mest minnesvärda var Engelsforstrilogin samt Färjan.

Även om det blir allt färre livekonserter för mig nu för tiden så "hann" jag i alla fall med några. Den klart bästa showen var Neil Young på Dalhalla, en fantastisk arena och en av de bästa konserterna med Neil som jag sett (och jag har sett honom 10+ gånger). Konserten med The Cure i Globen var också en höjdare, medan Kents avskedsturné var mest ett "jaha".


Årets besvikelser på film var den bisarrt dåliga nya Harry Potter-filmen Fantastic Beasts and where to find them samt den nya Bourne-filmen nu åter med Matt Damon och det enkla namnet Jason Bourne. Årets bästa kommer jag inte avslöja här utan du får vänta tills jag publicerar min topplista över 2016 års filmer någon gång i vår, brukar bli i mars eller april.


Vad kan jag ha för nyårslöften och framtidsplaner för bloggen anno 2017 tro? Jo, jag vill avsluta Buffypodden med en sprakande sjunde säsong. Sen hoppas jag finna rätt balans mellan film, tv-serier och annat kul. På bloggen kommer jag kanske till skott med mitt stora nostalgiprojekt, vem vet? Framför allt önskar jag fred på jorden och att alla barnen ska vara lyckliga.

Gott Nytt År!