Jason Bourne (2016)

Tja, vad kan man säga? Låt oss börja med mina förväntningar inför filmen. Jag älskar Bourne-trilogin och anser att den omdefinierade actionthrillergenren för det nya millenniet till en så stor grad att till och med Bond-gänget hakade på och efterapade. Doug Liman gjorde första filmen och Paul Greengrass tvåan och trean. Dessa herrar står bakom denna femte (fjärde?) Bourne-film. Förväntningarna var höga.. Jag hade noggrant undvikit spoilers, inte sett trailern, inte läst på, slagit dövörat till när någon pratade bredvid mun. Jag visste inte ens att Alicia Vikander var med! Positiv överraskning.

Men damn, vilken besvikelse filmen var. Mycket av det som de gjorde bra i de tidigare filmerna har i princip försvunnit. Bourne-trilogin hade alla intressant story som kryddades med utmärkta actionsscener. Första filmen bygger såklart på den spännande premissen att Bourne vaknar upp utan minne men med ett "skill set" inom dödandets konst utan dess like. Samma premiss som så lyckat gjordes i Long kiss goodnight med Gena Davis.

Bästa scenen i hela filmen

Den första Bourne står ut i mitt huvud på grund av den suveräna storyn, men de två efterföljande var bra också. Borne letar sig långsamt fram till kärnan av hans förflutna. Nu inför nya filmer ställdes filmmakarna inför problem. Hur skulle du ta historien vidare. Den absurda fjärde filmen The Bourne Legacy med Jeremy Renner var ok i actioninnehållet men hade en allt för långsökt och helt meningslös handling. Dagens film har varken eller. Varken bra action eller en bra handling. Matt Damon är åtminstone tillbaka vilket höjer filmen men de står och stampar vatten när det gäller visionen om vad de vill göra med Bourne. Nu försöker de sig på att göra om tvåan och trean. Han ska leta ännu djupare i sin historik. Detta hade säkert kunnat blivit bra men de lyckas inte. Jag var aldrig känslomässigt engagerad i Bournes vedermödor eller ångest. Jag tyckte aldrig att filmen var spännande eller medryckande. Den måste bli underkänd när en actionthriller inte är det minsta spännande.

Actionscenerna är tyvärr "too much". Det är alldeles för långa jaktscener och snabba klipp. Totalt ointressant. Jag saknar de delikat koreograferade korta men brutala actionscenerna 1-on-1 som fanns i de tre fösta filmerna. Jag saknar också finessen med de lite större actionscenerna, som den på Waterloo Station i London. I denna film är de personliga närkampsslagsmålen dåligt koreograferade och orimligt långa (med undantag för den allra första i inledningen av filmen), och de stora scenerna är uddlösa och tradiga. Damn, jag är besviken som du hör.

Till filmens ljuspunkter hör Alicia Vikander. Denna gång inte lika mycket på grund av hennes bevisat fantastiska skådespeleri (hon var ganska alldaglig i denna film) utan att hennes karaktär var den enda intressanta i hela filmen. Hennes Heather Lee fick mig i alla fall lite att höja på ögonbrynen och ställa mig frågor. Jag antar att vi får lära oss mer om unga miss Lee i de oundvikliga uppföljarna...

Filmens sämsta karaktär var överraskande nog spelad av den annars så stabile Tommy Lee Jones. Här spelas hans Director Dewey upp som ett endimensionellt monster och han gick omkring med en elak grimas hela filmen. Hans skrynkliga nuna var lika stel och statisk som om han hade botoxat sig helt slät och stel. Synd på en sådan bra skådis.

Matt Damon...? Matt Damon! :-)

Jag ger Jason Bourne två fedorahattar av fem möjliga.

Betyg: 2/5