Max Fischer: My top schools where I want to apply to are Oxford and the Sorbonne. My safety's Harvard.
Denna film är 100% känsla. Känslan i filmen är allt. Och det är en skön känsla. Men det betyder inte att den 18-årige Jason Schwartzman i sin debutfilm inte gjorde ett imponerande jobb som den pompöse 15-årige Max Fischer som i alla givna ögonblick överskattar sig själv. Det betyder inte heller att den 48-årige Bill Murray i sin första film med Wes inte gör den kanske första seriösa men samtidigt roliga rollen i sin karriär som den stenrike Herman Blume med det förvirrade kärlekslivet. Bill Murray skulle senare i sin karriär briljera i denna typ av dramatiska roller som bygger på svart humor mer än gapflabbshumor, så som i Lost in translation, Broken flowers och alla andra Wes Anderson-filmer. Och det betyder heller inte att den 30-åriga Olivia Williams inte gjorde ett ljuvligt porträtt av Rosemary Cross, den unga lärarinnan som Max Fischer och Herman Blume konkurrerar om.
Filmen gav mig en känsla, en skön känsla. Jag gillar den känslan. Det är universitetsmiljö-känslan jag tänker på. Filmen utspelas i skolmiljö, där Wes Anderson-liknande akademiker går omkring i sina manchesterkavajer med läderlappar på armbågarna. Jag är förtvivlat svag för filmer i denna miljö. Det är kanske på grund av en nostalgisk längtan tillbaka till Uppsala? Eller så skapades detta sug av den känslan som så starkt förmedlades i Donna Tartt's bok The secret history (sv. Den hemliga historien) från 1992. Det är för övrigt en bok som jag skulle vilja se filmatiserad. Med ett gäng unga karismatiska och okända skådespelare skulle man kunna skapa en nervig och dramatisk thriller med mycket svärta. Jag skulle gå och se den.
Wes Andersons andra film är ett stort steg framåt. Rushmore har en obeskrivbar handling men den är ändock enkel nog. Filmen bygger på några starka karaktärer, en mycket medvetet vald scenografi och foto samt ett grymt bra soundtrack. Låtarna är mer eller mindre perfekt valda för filmen och det är en typ av indie-musik som jag gillar.
Max Fischer: Maybe I'm spending too much of my time starting up clubs and putting on plays. I should probably be trying harder to score chicks.
I slutändan må Max Fischer ha något för höga tankar om sig själv, men som vi ser i slutet av filmen är han mycket lyckad som författare och regissör av teaterpjäser. Är detta måhända en spegling av Wes Anderson själv? Är detta Wes mest personliga film? Är Wes Max?
Herman Blume: What's the secret, Max?
Max Fischer: The secret?
Herman Blume: Yeah, you seem to have it pretty figured out.
Max Fischer: The secret, I don't know... I guess you've just gotta find something you love to do and then... do it for the rest of your life.
Jag ger Rushmore fyra röda hattar av fem möjliga.
Betyg: 4/5
Kan inte sätta fingret på varför, men min reaktion till den här var lite "meh".
SvaraRaderaDet var en av de första jag skrev om på bloggen, såhär blev det:
http://thevelvetcafe.wordpress.com/2011/07/20/the-movie-that-made-me-long-for-gregory%e2%80%99s-girl/
Tack och lov att jag tyckte så oerhört mycket bättre om Moonrise Kingdom!
Detta är en gammal favorit hos mig. Mycket av dess underfundiga och lågmälda humor sitter som en smäck som Ernst skulle säga.
RaderaJag är också kroniskt svag för "coming of age"-filmer.
Men jag förstår din meh-ness, om man inte gillar känslan och karaktärerna i denna film, vad är då kvar?
Jag gillar känslan, men av någon märklig anledning glömmer jag alltid av att jag har sett den. Därför kan jag inte påstå att den har satt några större avtryck. Odiskutabelt Wes-ig dock.
SvaraRaderaLustigt att du skriver det. Jag brukar komma ihåg väldigt mycket ur filmer jag sett, men trots att detta är en favorit insåg efter halva filmen att jag inte kom ihåg ett skvatt av filmens andra halva.
RaderaDet är något med hans filmer... Wes-igheten! :-D
Det finns visst två Wes-falanger, de som är old school håller den här högst, resten brukar väl gilla Royal Tenenbaums mest.
SvaraRaderaJag sätter nog den här på plats 3 på Wes-listan.
Perfekt avslutningscitat förresten! :)
Jag har alltid trott att jag håller denna högst. Men vi får se efter sommaren när jag fortsätter min resa i Wes Andersons förunderliga värld.
RaderaVar den första WA filmen jag såg. Gillade slutscenen men Luhrman gör det så mkt bättre i Strictly Ballroom.
SvaraRaderaTeaterscenen? Har inte sett denne Lurhmans Ballroom.
Radera@Henke:
RaderaStrictly Ballroom är en HÖJDARFILM! :)
Skriver under på det! Strictly Ballroom kan jag ser huuuur många gånger som helst.
Raderahttp://bilderord.wordpress.com/2010/08/27/strictly-ballroom-1992/
Tre stycken som rekommenderar denna! Det skulle jag kalla en trend. Jag får kolla upp den någon gång.
RaderaDansscenen syftar jag på. Se allt med Luhrman bortsett från Australia.
RaderaOk, dansscenen.
Radera"Australia" lyckades jag med nöd och näppe undvika på filmfesten för några år sedan. Diana ville se den men jag avböjde. Det är precis en sådan film som jag vet att jag skulle blivit uttråkar bortom alla sans av...