Ingrid goes west var en jobbig film att se på. Audrey Plazas Ingrid är en människa med ganska grava problem. Hon känner sig ensam, hon ser inte en de i sin närhet som är med henne, och därför försöker hon bli bästis med tjejer som verkar ha perfekta liv på instagram. Problemet är att som alla förstår är inte livet samma sak som "happy perfect life"-bilden som kan spridas via insta. Och Ingrid har utvecklats till att bli en galen stalker ut i fingerspetsarna.
Objektet för Ingrids senast crush blir alltså Elizabeth Olsens Taylor Sloane som livnär sig på ett instagramkonto där hon produktplacerar konsumentprodukter. Taylor har givetvis sina egna problem men på instagram är det vackra solnedgångar och härliga inredningsprojekt sju dagar i veckan. Ingrid är för omtöcknad i sin egen depression för att förstå detta.
Via lite "single white woman"-beteende nästlar sig Ingrid in i Taylors glamorösa liv. Allt medan grannen Dan bara är en snäll och go kille. Prioriteringarna blir helt off och så går det som det går. Filmen avslutas mycket ärligt med några riktigt äkta scener. Det räddar filmen från ok till ett rejält steg uppåt på skalan.
Jag antar att filmen borde kallas en dramakomedi även om jag inte fann de komiska inslagen speciellt roliga. Jag kände mest smärta för Ingrid och hennes situation. Miljöerna i Venice Beach, sunny California, var givetvis underbara. Värmen strömmade ut mot oss i publiken, kall novembernatt utomhus.
Jag har alltid tyckt att Aubrey Plaza är en intressant skådespelare. Det är något "wreckless" över henne, något som kom i öppen dager i den suveräna tv-serien Legion. Här är hon perfekt castad, hon är så bra att det är svårt att värja sig för Ingrids galenskap. Elizabeth Olsen lärde vi känna i den fantastiska filmen Martha Marcy May Marlene (filmfestivalen 2011). Hon är läcker och ser ut som en stjärna. Även hon var mycket bra castad i denna film. Castingen har en ibland underskattad del i hur bra en film blir. Wyatt Russell (Everybody wants some!!), O'Shea Jackson Jr (Straight outta Compton) och Billy Magnussen var alla bra på lite olika sätt. Speciellt Billy Magnussen som spelade Taylors galna bror Nicky kändes nästan lika wreckless som Audrey Plaze. "Why so serious?"
Jag ger Ingrid goes West tre Mantis av fem möjliga.
Betyg: 3/5
Wreckless översatt till svenska: obekymrad, lättsinnig, hänsynslös, obetänksam, skoningslös, orädd, våghalsig, vårdslös
Mmm, gillade denna och den har satt sig. Fick upp ögonen för den redan innan festivalen och sågs också innan/utanför festivalen i hemmamiljö.
SvaraRaderaHåller med dig om att Aubrey Plaza är helt perfekt i rollen och hon lyfter filmen en del på egen hand. Man känner karaktärens inre konflikter och att hon är en äkta stalker som kan gå hur långt som helst. Men även de övriga funkar bra som du är inne på. Som du säger är det underskattat med castingen. Ett eller två felsteg i castingen kan innebära oerhört mycket för helheten.
Själv fann jag vissa moment som klart roliga, men samtidigt i allvarliga situationer. Det blir aldrig en komedi som frångår den lite mörkare grundinställningen filmen har och det gillar jag. Stark trea till denna.
http://moviesnoir.blogspot.com/2017/10/ingrid-goes-west.html
Japp stark trea. Personligen upplevde jag det mer eller mindre smärtsamt att se henne "in full stalker mode", men det betyder inte att det är en dålig film, snarare tvärtom.
Radera