Nosferatu: Phantom der Nacht (1979)

2017 kommer till viss del bli "The year of the 70s" här på Fripps Filmrevyer. Den första onsdagen i varje månad kommer jag lägga ut mina topplistor över filmer från ett år från och med 1979 nu i februari stegade ner till 1970 i november. Jag kommer därför ta chansen att se ikapp någon eller flera filmer per filmår i förberedelse inför mina topplistor.

Jag har därmed sett två filmer från 1979 varav denna film är den första, "Nosferatu: Phantom der Nacht" (engelsk titel Nosferatu the Vampyre). Detta är Werner Herzogs re-make på F. W. Murnau's klassiska stumfilm Nosferatu. Precis som Murnau gjorde följer Herzog originalet Bram Stokers bok Dracula väl som jag förstår det. Filmen utspelas under slutet av 1800-talet och filmens look and feel är tidsenlig. Han använder urvattnade färger och sunkig ljussättning för att åstadkomma en känsla av gammal film.

Lucy och Jonathan Harker spelas av Isabelle Adjani och Bruno Ganz och de är helt ok. Jag hade kanske väntat mig lite mer från Isabelle Adjani. Filmens starkaste kort blir istället, såklart, Klaus Kinski som är liderligt underbar som greve Dracula. Hans miner och små handrörelser är spot on som man vill ha dem i en film som denna. Att Kinski är galen på riktigt också gör bara upplevelsen att se honom på scen ännu fylligare.

Som helhet är dock filmen ganska långsam och av och till lite tråkig. Visst den har en tung stämning, scenerna med pesten och alla råttorna är effektiva. Det jag framför allt tar med mig från denna film är att det var kul att se den äldsta och mest klassiska myten om Dracula, djävulsjord i kistor, galen hantlangare som äter insekter och allt. Sen är förstår Klaus Kinski för härlig att beskåda, som sagt.

Jag ger Nosferatu: Phantom der Nacht tre pålar genom hjärtat av fem möjliga.

Betyg: 3/5