The Book of Boba Fett - Season 1 (2021-2022)

The Book of Boba Fett var en stor, stor besvikelse. De första three avsnitten var urtråkiga och jag gav upp serien för ett tag. När jag nu sett klart den visade det sig tyvärr att den inte blev mycket bättre. Visst en liten strimma hopp infann sig när Mando kom in i handlingen. Det är ju kul med "cross-over" i filmiska världar. Men tyvärr behandlar Favreau och Filoni den så älskade Star Wars-världen utan finess eller respekt. 

Svagt manus och tråkiga karaktärer sätter tonen. På det kastas den ena obegripliga twisten efter den andra, överraskningar för överraskningarnas skull, vilket resulterar i en dåligt berättad historia. Det är lazy writing och ett hafsverk. Twistar och överraskningar som inte är förtjänade drar ner, vilket klassiska misslyckanden som Game of Thrones S8 och The Wheel of Time S1 redan visat oss med smärtsam tydlighet.

Temuera Morrison som Boba är en svag skådespelare och den mystik om Boba Fett som fanns förr i tiden har nu krossats. Ming-Na Wen är inte mycket bättre, hon är okarismatisk och tämligen slätstruken. Detta såg vi redan i Agents of SHIELD så överraskande var det inte direkt.

Andra halvans utveckling med Mando, The Armorer, Ashoka, Luke och baby Yoda var en sörja. Mystiken som genomsyrade The Mandalorian, en av dess styrkor tillsammans med miljön var som bortblåst. Istället för att berätta en ny fräsch story har Favreau och Filoni öst på med filmreferenser in absurdum. Och som med alla kryddor ska de användas smakfull för att om man överdoserar kan hela anrättningen bli förstörd. 

Det är så mycket annat som är uselt här. Ungdomarna på flygande vespor och hela sista avsnittet står ut i minnet från serien. Som för övrigt redan börjar urholkas då det inte finns så mycket värt att minnas...

Jag kan tyvärr inte ge något annat betyg hur gärna jag än skulle vilja.

Betyg: 1/5

Star Wars: The Clone Wars - Season 1 (2008-2009)

 

Jag blev sugen på denna animerade serie efter att ha sett Mandalorian S2 då allt uppenbarligen hänger ihop. Jon Favreau och Dave Filoni plockar upp de mest obskyra detaljer från Star Wars "lore" i arbetet med Mando vilket jag gillar. Vissa karaktärer i Mando är redan etablerade i de animerade serierna Clone Wars och Rebels. 

Tyvärr ser jag nu de animerade serierna efter jag såg Mando (S1 och S2) men det är bara att komma ikapp så snart som möjligt. För jag är övertygad om att det kommer dyka upp fler karaktärer från serierna i kommande Star Wars-serier.

Första säsongen av Clone Wars var ibland ganska bra, ibland helt ok, men enligt ryktet ska serien ta fart från och med den andra säsongen vilket jag välkomnar. Serien är en antologi av små äventyr på ett till tre avsnitt. De visas inte ens i kronologisk ordning vilket kan förvilla men det funkar bra än så länge i alla fall.

Säsongen har fokuserat på action och äventyr. Jag ser fram emot när serien blir mer orienterad mot karaktärer och deras utveckling samt längre röda trådar. Anakin Skywalker är klart bättre i denna serie än i långfilmerna (prequels). Men avsnitten med Padme och honom eller med Padme och Jar Jar Binks är de klart svagaste. Lyckligtvis är Padme och framför allt Jar Jar Binks med mycket lite.

Fokus ligger istället på Anakin och hans unga padawan Ahsoka Tano. Ahsoka är till och med säsongens huvudperson och jag gillar henne mycket. Tillsammans med Ahsoka är Anakin helt ok, inga problem alls faktiskt!

Under säsongen får vi också möta några IG-86:or vilka är liknande (samma?) som IG-11 som vi träffar i Mando. Vi ser också de vresiga riddjuren blurrgs i det näst sista äventyret.

Notabelt att Drew Z Greenberg skrev ett avsnitt och han kommer skriva mer för senare säsonger. Han har skrivit för Buffy, Firefly och Agents of S.H.I.E.L.D.

Nu vidare till säsong 2!

Betyg: 2+/5  

Ahsoka

Ahsoka har en skön relation till några av klonerna (Rex?)

Ahsoka "förhandlar" med Anakin och Obi Wan

Motgångar, en ofrånkomlig del av läroprocessen

The Mandalorian - Season 2 (2020)

 

Varning för spoilers! You have been warned!

Mando och Baby Yoda tillbaka. Vad härligt! Den andra säsongen känns också som ett stort steg framåt. Första säsongen var underhållande men kanske mer mysig än jättebra. Den var lite ojämn och jag fann den övergripande story arcen om Baby Yoda den mest intressanta.

Säsong 2 är tajtare och mer fokuserad. Även om man inte inser det direkt, har nästan alla avsnitt moment som leder upp till hur säsongen avslutas. Mando skaffar bundsförvanter och verktyg som behövs i det sista avsnittet. På minussidan kan man kanske sätta upp att serien känns lite som ett tv-spel där man utför ett antal utmaningar för att samla på sig styrka och prylar för att klara sista "banan".

Ett stort plus för mig var att jag fick en större känsla av ett litet team då flera karaktärer deltog och samarbetade med Mando. Så kändes det för mig i alla fall. Karaktärer och relationer över action och explosioner. Det var också det bästa i första säsongen, de avslutande avsnitten när Mando samarbetade med Cara Dune, Greef Karga, Kuiil och IG-11.

Jag gillar jag hela teamet vi får följa i denna säsong; Mando, Cara Dune, Mayfeld, Boba Fett, Fennec Shand, Bo-Katan Kryze och Koska Reeves. Det är dock tre figurer vilka alla kan använda kraften som står för säsongens höjdpunkter. 

De bästa avsnitten är Chapter 13: The Jedi när vi i ett samurajavsnitt får möte Ashoka Tano, Chapter 14: The Tragedy när vi får möta Boba Fett och där Baby Yoda gör en "ET phone home", samt såklart sista avsnittet Chapter 16: The Rescue när vi får möta The jedi, Luke Skywalker himself.

Jag såg avsnitten när de kom ut, en gång i veckan, och det gav en tid att vänta på vilken jedi som skulle besvara Baby Yodas signal. Under stora delar av sista avsnittet funderade jag förväntansfullt på om Jon Favreau skulle ha the balls att ha med Luke. Sen när man ser Baby Yoda börja vifta med öronen och titta sig omkring förstod man att nu var det nära. Vem är det som kommer?

Sista sekvensen av avsnittet är helt enkelt magnifik. Mystiken, klippningen, musiken, the build up, Grogu som känner att han närmar sig, en ensam X-Wing, bilderna på övervakningskskärmen i svart-vitt, sen i bländande färg en grön lightsaber, handsken...

Luke stiger ut ur dimman som en annan Darth Vader och lyfter på sin huva. Jag jublade inombords. Där står en ung Luke Skywalker som tagen från Jedi. Borde inte kännas så stort, men när The Skywalker theme startar ryser jag över hela kroppen och ögonen tåras. Star Wars är ändå en fantastisk grej. Och jag rörs av att showen behandlar karaktären på ett så kärleksfullt och respektfullt sätt. För att det känns rätt, helt enkelt, och för alla fansens skull. Luke kommer till oss i sina bästa år, som en räddande ängel, till en värld som lidit nog nu...

I efterhand känns det som det bara kunde vara Luke, alla andra alternativ hade känts fel tror jag. Och personligen hade jag inga problem alls med cgi'n och de-aging.

Actionsekvenserna har ofta varit bra i serien med en tidig höjdpunkt när vi fick se Ashoka in action. Men scenerna när Luke besegrar mördarrobotarna var ännu bättre. Helt fantastiska till och med, tycker jag. Snabbt men tydligt, effektivt och brutalt. Det var vackert, nästan som en dans, precis som det skulle vara. Showen hade tidigare i avsnittet etablerat hur svåra dessa robotar är då Mando hade stora problem att besegra en enda. Nu får vi se vad en jedi med full styrka klarar av. Jag kunde inte undvika att längta efter WoT en liten skvätt. Till. Samma typ av stegring av "power" kommer visas där.

Jag tycker denna säsong snäppade upp nivån rejält, dels hade den en intressantare röd tråd och framför allt bättre toppar. Hela säsongen kryllar av easter eggs och referenser till Star Wars lore. Men också en hel del andra referenser. Var det någon mer än jag som tänkte på Private Vasquez och Private Drake i Aliens när Cara Dune tog täten med sitt bad ass vapen när den lilla gruppen av kvinnor fajtade sig fram till kommandobryggan?

Ni missade väl inte post-credit scenen, stingern för The Book of Boba Fett. Mycket snyggt gjort.

Jäkligt bra detta. Det känns som att Jon Favreau och Dave Filoni har något bra på g. De kan förhoppningsvis trycka bort idioterna uppe på management level som så gravt misshanterade den tredje trilogin. Jag tror det vore bra om Favreau och Filoni får värna, vårda och vidareutveckla Star Wars-universat. De förstår bevisligen denna värld och de tar rätt beslut helt enkelt. 

Nu ser jag fram emot säsong 3, oavsett om den kommer handla om en bok eller om hur de nu ska lösa frågan med the dark saber och vidare äventyr med att återerövra Mandalore... Maclunkey!

Betyg: 4/5

Star Wars: The Clone Wars (2008)

 

Det har smärtat mig att tvingas inse att man antagligen skulle få ännu mer behållning av den snart avslutade säsongen av The Mandalorian om man sett de tecknade serierna som Filoni och hans vänner gjort.

Via tips från vän och övertygande video på youtube blev jag såld. Jag skulle ge mig på tv-serien "The Clone Wars" samt "Rebels". I och för sig sades det att Clone Wars blir riktigt bra först från och med säsong 2. Men det var väl bara att hacka i sig av långfilmen från 2008 som inledde och den första säsongen därpå. Avsnitten är korta så det kan bli en passande serie att klippa när man äter lunch eller något sådant. 

Animationen är tämligen enkel, närmast naiv i sitt bildspråk men man vänjer sig snart. Det är fascinerande hur snart man är inne i berättelsen och inte längre bryr sig om animation och utseende over-all.

Denna film och efterföljande tv-serie utspelas alltså mellan Episode II och III. I filmen här, får vi följa Anakin och Obi-Wan och jag gissar att de kommer vara våra huvudkaraktärer hela den efterföljande serien igenom. Enligt ryktet ska Anakin vara en bättre karaktär i serien än hur han framkom i de stora filmerna.

Filmen är som ett litet äventyr. Obi-Wan och Anakin ska rädda Jabba the Hutts kidnappade son för att sluta fred med honom. Det är den elake Count Dooku som står bakom kidnappningen. Samtidigt har Anakin fått en lärling, en Padawan apprentice, i unga Ashoka Tano. Hon är en frejdig yngling med stort mod och en trevlig bekantskap.

Problemet med filmen är att den fokuserar nästan uteslutande på actionscener. Vi kastas rakt in i en eldstrid mot en massa robotar och på den vägen är det. En hoper med bedövande strider. I måttliga doser hade det funkat bra men nu blev det lite för mycket krydda över en för liten anrättning. 

Det är karaktärerna och dialogen som kan göra filmer eller serier som detta bra. Hoppas på bättre (ska alltså blir bättre säsong 2 enligt ryktena).

Betyg: 2/5

Anakin och Ashoka